Syskonkärlek...

Det blev ingen hyrfilm heller. Barnen har varit som katt o råtta i stort sett hela dagen. Det är vid såna här tillfällen jag önskar jag hade någon. Så jag fick lägga över ansvaret på nån annan ett litet tag eller bara slippa säga till en endaste gång, slippa känna att jag bara tjatar på dom. En promenad skulle vara underbart, få ladda batterierna o rensa huvudet innan jag börjar äta på blommorna eller rymmer. 
 
Å så rätt som det är blir dom sådär tokigt goa igen, då dom skrattar, pratar, skojar o tar hand om varandra. <3
 
Just nu;
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0