Fem steg bakåt, två steg fram, på lite håll liknar det dans. Och i drömmen håller du i min hand.



Idag orkar jag inte ens tänka på hur dåligt jag mår.
Jag går och lägger mig istället och hoppas på att dagen imorgon blir bättre. Ser jävligt mörkt ut men hoppet är väl det sista som överger en, right!?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0